Västlänken riskerar bli klar först hösten 2030

Posted on

Även om Trafikverkets projektledning alltså fortsatt har en officiell hållning att den 6,6 kilometer långa pendeltågstunneln med sina tre underjodiska stationer ska bli klar i tid, och hålla sin 20-miljardersbudget, kommer nu myndigheten själv med varningssignaler om ett bekymmersamt läge.

I den så kallade tertialrapport 2 som nu skickats till Västlänkens ägare, staten, regionen, Göteborgs stad och grannkommunerna, räknar man med att kostnaden för i år och nästa blir 1,1 miljarder högre än vad man trodde i våras.

För att hålla sig inom budget innebär den nya prognosen att endast 653 miljoner skulle finnas kvar för att betala arbetena under åren 2025-26. Det kan jämföras med att enbart årets byggkostnad beräknas till 3,5 miljarder.

Trafikverket påpekar dock för DN att när budgeten, ”riktprisnivån”, passerats ska bolagen betala tillbaka 20 procent av ”riktpriset” till Trafikverket. Därför går det att nyttja mer än 653 miljoner, noterar de.

Två av etapperna, station Centralen och Kvarnberget, uppges hittills rulla på utan större bekymmer – även om det nu lyfts en risk för att Centralen försenas ”till följd av osäkerheter kring fortsatta stadsutvecklingen” ovan jord, norr om dagens centralstation.

Men även när det gäller de kända huvudvärkarna Etapp Haga och Korsvägen skriver Trafikverket att dessa ”löper på och framför allt i etapp Korsvägen är framdriften god.”

Men, medger man nu: ”Dock kvarstår osäkerheter både vad gäller sluttiden och den ekonomiska prognosen för totalkostnaden.”

I den nya tertialrapporten anges att Västlänken öppnar för trafik 12 december år 2026.
Foto: Trafikverket

Även om dessa etapper beskrivs vara cirka 1,5 år efter schemat, beroende på en sen start, gör myndigheten ”bedömningen att det finns möjlighet att arbeta in förseningen”. I den nya rapporten anges också trafikstarten till den 12 december 2026.

DN avslöjade i maj att såväl de som bygger Korsvägen-etappen, svensk-tyska konsortiet WLC, som Etapp Haga, det Italienledda konsortiet AGN Haga, hade helt andra bilder av läget. De varnade för upp till fyra års försening och mångmiljardfördyringar.

Det lyftes också risker för juridiska tvister och efterlystes att oberoende ”medlare” kallas in för att lösa allt man är oeniga om.

En av många informationsskyltar om Västlänken där invigningsåret 2026 meddelas.
Foto: Lars Näslund

Efter vårens larm begärde politikerna i Göteborg en bättre redovisning av läget och i den rapport som de får på onsdag bekräftar Trafikverket att de och entreprenörerna ”har olika bilder om orsaken till förseningen och har därför även olika bilder kring framtiden”.

LÄSA  Slutet för finkrogarna – restauranger stänger

Man säger också att ”det pågår intensiva kontraktsdiskussioner”, men så länge man inte är ”överens om något annat gäller befintlig tids- och kostnadsprognos”.

En ny förseningsrisk som man flaggar upp för handlar om grundvattnet, ifall man inte klarar villkoren i miljödomen.

Bo Larsson är Trafikverkets projektchef för Västlänken.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Västlänkens projektchef Bo Larsson har svarat på DN:s frågor via pressinformatören Ulf Angberg. Han skriver: ”Vi arbetar mot de tid- och kostnadsprognoser vi har men som vi sagt så finns det osäkerheter, inte minst kopplat till bergsdriften i Haga och Korsvägen. Även osäkerheterna i vår omvärld (exempelvis energi, stål, drivmedel) har inte heller minskat.”

Protokollen från de senaste byggmötena mellan Trafikverket och entreprenörerna som DN tagit del av ger inblickar i en ofta tuff dialog om vem som är skyldig till vad.

Bygget av tunnlar och schakt vid station Korsvägen pågår för fullt.
Foto: Jenny Ingemarsson

Den 17 augusti möttes Trafikverket och WLC, West Link Contractors, för ett 48:e möte om Etapp Korsvägen. Där meddelade Trafikverket att de under hösten ska göra en så kallad kvalitetsrevision av företaget ”med inriktning på kostnadskontroll˝”.

WLC:s representant sa då att ”arbeten i bergtunnlar, Korsvägens station och Liseberg i storleksordningen 2,5-3 år sena. Tunneln Almedal i fas. Skårtunneln 1,5 år sen.”

Trafikverket sa för sin del att man ser det som ”problematiskt med de stora omtag som sker med slitsmurar på Liseberg. Projektet har tappart 2 år under 2022 på grund av att slitsmursproduktionen går för långsamt. Trafikverket anser att av WLC:s angiven anledning ”omplanering” är felaktig”.

En tidig visionsbild över hur stationen vid Korsvägen skulle kunna komma att te sig.
Foto: NCC

Dagen därpå träffade Trafikverket konsortiet AGN Haga och enligt protokollet sa myndigheten att den var ”mycket oroad” över de ökade kostnaderna och såg ”mycket allvarligt på den uppkomna situationen”. AGN Haga replikerade att skälet var många och stora förändringar av bygguppdraget.

Trafikverket meddelade att de belagt AGN Haga med viten på 22 miljoner ”för försening, överlast och hinder av spårvägstrafik” – pengar som man drar av från AGN Hagas fakturor, en åtgärd som konsortiet protesterar emot.

Under vintern höll AGN Haga fast vid att deras 1,7 kilometer långa etapp inte kommer att vara klar förrän den 1 augusti år 2030. Trots alla ansträngningar tycks situationen nu snarast gå åt fel håll, eftersom AGN Haga i det senaste protokollet sa att ”färdigställandetid är 30 september 2030”.

LÄSA  ”Elnätsavgiften kommer att höjas med uppemot 30 procent”

Detta konstaterande följdes av svaret att ”Trafikverkets syn är att projektet är ungefär två år försenat.”

Entreprenörerna har hittills inte velat svara på mediernas frågor om hur arbetet egentligen går, med hänvisning till sekretessavtal med Trafikverket.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.
Foto: Trafikverket

Den svenska delägaren i konsortiet WLC är börsbolaget NCC. I ett brev i slutet av maj till Trafikverkets nye generaldirektör Roberto Maiorana efterlyste NCC:s koncernchef Tomas Carlsson ”förhandlingar om en lösning (…) utifrån faktiska samförhållanden”.

Men hur dessa samtal går är parterna tystlåtna om.

– Vi är lika angelägna som tidigare om att tillsammans med Trafikverket få samsyn om både historien och vägen framåt. Diskussionerna pågår och en tredje part är inkopplad, säger presschefen Amelie Winberg i dag till DN.

Västlänken är en del i den kollektivtrafikslösning som går under namnet Västsvenska paketet. I dess årsrapport för 2021, daterad i april i år, nämns inte problemen som nu tas upp i tertialrapporten med ett ord.

Hos Göteborgs kommun är oron påtaglig över risken att tvingas hantera ytterligare flera år av en uppgrävd stad, som inte bara sinkar trafikanter utan även försvårar för många företag och handeln.

Magnus Sigfússon är direktör för samhälle och omvärld vid stadsledningskontoret i Göteborgs stad.
Foto: Göteborgs stad

Kommunens representant i Västsvenska paketets ledningsgrupp Magnus Sigfússon säger att man än så länge inte fått några besked om ändrade tidsplaner från Trafikverket.

– Men vi är inte omedvetna om att det händer saker, att det pågår en diskussion med entreprenörerna. Så vi väntar lite på utfallet från den förhandlingen.

Tror du på trafikstart i december 2026?

– Vi kan inte göra annat än att gå på de besked vi får, men vi ser fram emot att få höra om de ändras. Jag spekulerar inte. Men Trafikverket är en kompetent part som sköter arbetet med entreprenörerna på ett gott sätt.

Originalartikel: Klicka här

Leave a Reply

Your email address will not be published.