Tuffa krav på Sverige som Nato-medlem

Posted on

En rad konkreta besked om vad Nato-medlemskapet kan innebära kom fram förra veckan under ett öppet möte i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det är delvis helt nya uppgifter som inte varit allmänt kända tidigare.

Fram till nu har svenska militärer och politiker främst talat om ”vad Sverige kan bidra med” som Nato-medlem. Exempelvis att sända trupp till våra baltiska grannar eller att delta med Gripen i Natos incidentberedskap över Östersjön – alltså mindre insatser.

– Vi måste sluta tänka på att Nato är någonting utanför Sverige. Vi är Nato. Sverige ska inte hjälpa Nato, utan vi och de andra allierade ska tillsammans solidariskt försvara Europa, säger Tommy Åkesson, försvarsrådgivare vid Sveriges Nato-delegation i Bryssel.

– Natos arbetssätt kommer, tror jag, att leda till en revolution i tankesättet, eller i vart fall till en förändring, säger Tommy Åkesson.

– De andra länderna måste kunna lita på att våra styrkor håller måttet, säger Tommy Åkesson.
Foto: Privat

Åkesson var huvudsekreterare i Försvarsberedningen som under Björn von Sydow (S) lade grunden för riksdagsbeslutet 2020 om totalförsvaret fram till 2025. Det är nu andra gången Åkesson är posterad vid Nato.

Han bedömer att ett Natomedlemskap bara är en tidsfråga – att det kritiska medlemslandet Turkiet till slut kommer att ge med sig och som sista Nato-land godkänna Sveriges inträde.

Försvarsalliansen ska inom kort göra en bedömning av Sveriges militära förmåga. Grunden för det är ett frågeformulär som alla Nato-länder måste svara på. Det är ingen lättvindig process utan frågorna är detaljerade, till exempel om vad exakt som finns i ammunitionsförråden. För grannlandet Norge innebar det ett svar på 700 sidor.

– De andra länderna måste ha bevis på att vi klarar det vi säger att vi klarar. De måste kunna lita på att våra styrkor håller måttet, understryker Tommy Åkesson.

LÄSA  Karin Eriksson: Vem vill inte bara hitta, eh, 11780 röster?

Därefter kommer Nato-länderna att lägga fast målsättningar för det svenska försvaret, så kallade ”interim capability targets”.

– De kommer att fastställas av alla andra allierade. Det är den enda delen i Nato där det inte krävs enhällighet. De allierade kommer överens om vad vi minst ska ställa upp med i det gemensamma försvaret.

Militärövning med Stockholms amfibieregemente i september där även styrkor från den amerikanska marinkåren deltog.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Ett tänkbart resultat kan bli att Sverige måste ha två insatsberedda armébrigader och anskaffa flygplan som kan tanka Gripenplan i luften.

En brigad omfattar cirka 4 000 militärer. Sverige har i dag en brigad. Riksdagen har beslutat om att det ska finnas tre brigader år 2030. Men Nato ställer högre krav på brigadernas slagkraft, till exempel fler stridsvagnar än i de svenska.

Alliansen kan inte straffa länder som inte når målen, men det blir ett politiskt tryck att nå dem. Slutliga mål för det svenska försvarets förmåga kommer att fastställas 2025.

Nästa steg inom Nato blir det som i Sverige kallas krigsplanläggning. Rysslands angreppskrig i Ukraina tvingar Nato att göra en krigsplanering med regionala planer, bland annat för norra Europa.  Det blir en detaljerad planering för hur de olika allierades stridskrafter ska användas, något som inte har funnits sedan det kalla kriget.

Än så länge är Sverige och Finland inte med i planerna. Att Finland med sin 1 300 kilometer långa gräns mot Ryssland kommer med i Nato är en förändring av stor betydelse. Det innebär en strategisk förskjutning mot norr.

LÄSA  TV: Därför slutade Magdalenaeffekten med krasch

– Den stora krigsplanen görs av Nato, den kommer inte att göras i Sverige. Finland är en frontstat, det är inte Sverige. Det är ganska sannolikt att en stor del av de svenska stridskrafterna avdelas för försvaret av Finland, säger Tommy Åkesson.

Pansarfordon på P7 deltar i övningen Våreld i maj 2022.
Foto: Emil Malmborg

Andra Nato-länder ställer i händelse av kris och krig i stort sett hela sitt nationella försvar under ledning av Natos befälhavare för Europa. För Sverige och Finland vore det en mycket stor förändring.

I och med att Sverige blivit inbjudet till Nato öppnas slussarna för en mängd information om Natos inre arbete. Det kräver en kraftig utökning av Sveriges delegation till Nato, i antal personer en ökning från dagens 16 till cirka 50 under ett år.

Som medlem förutsätts Sverige också besätta en mängd poster inom Nato och dess olika högkvarter. Det rör sig om 200-250 officerare.

– Men vi har sex år på oss. Om tre år ska vi ha nått 30 procent. Det kommer att bli en stor påfrestning att hitta alla officerare, sade Tommy Åkesson.

Läs mer:

USA:s militär övar allt oftare i Sverige

Turkiet och Ungern kvar att godkänna Sverige

Originalartikel: Klicka här

Leave a Reply

Your email address will not be published.