Ny AI-teknik ska minska självmord i SL-trafiken

Posted on

Region Stockholms trafikförvaltning har ett mål om att halvera antalet allvarligt skadade och omkomna personer i trafiken till 2030.

Sedan 2015 har i snitt 19 personer om året blivit påkörda av tåg i tunnelbanan. Tillbuden handlar i huvudsak om suicid, men i viss mån även om olyckor. Under pandemin sjönk antalet olyckor, men när restriktionerna lättade ökade siffrorna snabbt igen.

Den mest effektiva metoden för att motverka olyckor på en specifik station är så kallade plattformsbarriärer. De återfinns i kollektivtrafiken i flera storstäder runt om i världen. I exempelvis Köpenhamn finns sedan 20 år förarlös tunnelbana med säkerhetsväggar i glas på alla stationer. Förutom att barriärerna, sånär som på vissa klämolyckor, praktiskt taget omöjliggör allvarliga tillbud så förbättrar de arbetsmiljön för både tågförare och stationspersonal.

Sedan plattformsbarriärer installerades i Seouls tunnelbana har antalet suicid minskat kraftigt.

Bild 1 av 2

Foto: Jintak Han/TT

Samtliga stationer i Köpenhamns tunnelbana har plattformsbarriärer.

Bild 2 av 2

Foto: Johan Nilsson/TT

I Stockholm har frågan diskuterats i mer än ett decennium för tunnelbanan. Det har resulterat i några avblåsta försök, men det är allt. Stockholm Odenplan och Stockholm City på Citybanan är i nuläget de enda stationerna i kollektivtrafiksystemet som har barriärer. Där har inga påkörningar alls inträffat sedan invigningen 2017.

Ett argument från politiskt håll har varit att det är lättare att installera barriärer när man bygger nya stationer. Det har Suicide Zero tagit fasta på. Den ideella organisationen som arbetar för att minska antalet självmord framhåller att det nu är hög tid för Region Stockholm att inkludera plattformsväggar i planeringen när den nya tunnelbanan anläggs.

Rickard Bracken, generalskereterare för Suicide Zero, påpekar att många självmordsförsök är impulshandlingar.

– Blir du stoppad i det ögonblicket av en sån här barriär så går de flesta inte vidare och försöker någon annanstans. Det är en väldigt skyddande åtgärd. Det finns ordentligt med forskning som visar det.

Lars Wiklund, aktiv i SPES, Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandestöd, och Rickard Bracken, generalskereterare för Suicide Zero.
Foto: My Matson

Han får medhåll av Lars Wiklund, engagerad inom SPES, Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandestöd.

– Vi säger inte att man kommer att rädda alla liv, men många, säger han.

Lars Wiklund menar att om målsättningen att halvera antalet olyckor ska realiseras så måste lösningen med barriärer tas i anspråk. Han har nu aktivt verkat för barriärer i över ett decennium.

LÄSA  Ryska propagandan bortförklarar reträtten

– Jag har personliga skäl att engagera mig, jag har drabbats av suicid i familjen. Men ibland undrar jag varför de som jobbar med här frågorna inte bara slår näven i bordet och bestämmer sig för att det här inte får fortsätta. Det finns ju faktiskt en lösning.

Rickard Bracken understryker att det finns många fördelar med plattformsbarriärer – förutom att de kan rädda liv.

– De är livsnödvändiga för några, men det är bra för alla. Bland annat blir det tyst på perrongerna.

2019 aviserade regionen att ett pilotförsök med plattformsbarriärer skulle genomföras på Bagarmossens station 2021. Men försöket avbröts.
Foto: Ali Lorestani

Enligt det avgående miljö- och kollektivtrafikregionrådet Tomas Eriksson (MP) har regionen emellertid i princip släppt frågan om barriärer.

– Det ärliga och osminkade svaret är att det är dyrt och svårt, säger han och konstaterar att det fanns ett beslut på att bygga barriärer i Bagarmossen och att investeringskostnaden då låg på drygt 100 miljoner kronor.

– Multiplicerar du det med antalet stationer så får du en väldigt hög summa som då ska klämmas in i alla investeringsbehov som regionen har, säger Tomas Eriksson, men påpekar att barriärer troligen kan bli aktuellt på den planerade tunnelbanelinjen mellan Älvsjö och Fridhemsplan eftersom ambitionen är att den ska trafikeras av förarlösa tåg.

Mot bakgrund av kostnadsfrågan började regionen för något år sedan i stället titta på andra lösningar. Bland annat har 14 t-banestationer fått ett AI-verktyg installerat i sina kamerasystem. Tekniken används i dag för att upptäcka om någon eller något hamnat på spåren. Då larmas SL som kan stoppa trafiken.

Flera stationer i SL-trafiken har fått ett AI-verktyg, som ska motverka olyckor, installerat i sina kameror.
Foto: Alexander Mahmoud

Elin Lindström, presskommunikatör på Trafikförvaltningen/SL, berättar att tekniken bland annat visat att det är långt vanligare än man trott att människor hoppar ner på spåren för att plocka upp telefoner.

Men tekniken kan även avläsa beteendemönster och upptäcka om någon på plattformen, av olika skäl, riskerar att falla eller hoppa ner på spåren. Fram tills nu har fyra suicidförsök hindrats med hjälp av AI-verktyget.

Johan Fredin-Knutzén vid NASP, Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, säger att ett sätt att få systemeffekter snabbt kan vara att arbeta parallellt med flera olika åtgärder över en stor del av den spårbundna trafiken.

LÄSA  Allsvenska matcher spelas utan planbelysning

Han nämner bland annat spärrstaket mellan spår, längsgående staket i ändarna av plattformarna, förbättrad säkerhetskommunikation på plattformar, anslag till hjälplinje, kameraövervakning, belysning, utbildning av personal och utökad samverkan mellan exempelvis sjukvård, polis och räddningstjänst.

– Åtgärderna har var och en sina brister, men i serie, eller parallellt, skulle de kunna ge en hög totaleffekt om de implementeras i en större del av eller i hela spårtrafiken, säger Johan Fredin-Knutzén.

Originalartikel: Klicka här

Leave a Reply

Your email address will not be published.