Ledare: Att Academedia rusar på börsen är inte smickrande för Ulf Kristersson

Posted on

En regering väljer inte alltid sitt politiska projekt. Ofta knackar samhällsproblem på dörren till Rosenbad, varpå statsråden måste kavla upp ärmarna. Ibland för att det plötsligt har hänt någonting, som med coronapandemin. I andra fall bottnar det i att politikerna inte tog tag i situationen när den var i sin linda.

Så är det med skolan. Trots att debattvågorna alltid går höga står mycket stilla. Till och med på områden där de flesta är överens.

Det handlar bland annat om att ställa högre kvalitetskrav på utbildningar och skärpa tillsynen. Dessutom vill en klar majoritet behålla det fria skolvalet, se över köerna till friskolor och reformera utformningen av skolpengssystemet.

Här har Ulf Kristersson (M) och hans utbildningsminister ett projekt som är lika viktigt för Sveriges framtid som att strypa gängkriminaliteten och säkra energitillgången.

En bra start är att hårdare reglera systemet, som kritikerna kallar för marknadsskolan, så att det svarar på rätt marknadsmekanismer. Där ingår att förbjuda vinstuttag från skolor som inte håller måttet och stänga undermåliga utbildningar snabbare än i dag.

Därutöver måste de nationella proven rättas centralt och skolans snittbetyg knytas till provresultaten, så att skolor enbart konkurrerar med att erbjuda bästa möjliga utbildning. Inte med att erbjuda högsta möjliga betyg för minsta möjliga ansträngning.

LÄSA  Ukraina: 5 000 ryska soldater omringade

Att strama upp regelverket och ha nolltolerans mot aktörer som drar ner på exempelvis lärartäthet, utrustning och bibliotek för att sedan plocka ut vinst är inte vänsterpolitik, vilket det ibland framställs som. Det är att värna om skattebetalarnas pengar och säkerställa att väljarna får maximal välfärd för varje satsad krona.

Av samma skäl behöver skolornas finansiering och antagningssystem utredas. Så sent som i somras slog Riksrevisionen fast att skolpengssystemet motverkar en effektiv resursanvändning och missgynnar elever i kommunala skolor, framför allt de som behöver extra stöd.

Påpekandena är inga ideologiska partsinlagor från vänsterkanten.

Vidare föreslår utredningen ”En mer likvärdig skola” att kommunala skolor ska få ett högre belopp än fristående eftersom de har olika uppdrag. Och OECD kritiserar kösystemet eftersom det bidrar till ökad segregation och gynnar barn med privilegierad bakgrund, vilket långsiktigt kan slå mot landets ekonomi när många inte kommer till sin rätt.

Påpekandena är inga ideologiska partsinlagor från vänsterkanten. Synpunkterna består av konkret kritik, baserade på verkliga problem, och har även förts fram av de borgerliga partiernas egna företrädare.

LÄSA  Finland: Misstänkt fall av rasism i Nations League

En är den nyblivne riksdagsledamoten Oliver Rosengren (M), som i egenskap av kommunpolitiker konstaterade att systemet ”är kostnadsdrivande”. En annan är ex-statsrådet Peter Norman (M) som menar att: ”En marknad med riktig konkurrens ska inte ha utrymme för stora vinster.”

Det visar att det inte bara är smickrande för Ulf Kristersson att skolkoncernen Academedia rusade på börsen när det stod klart att han blir nästa statsminister. I ställer understryker invändningar från många olika håll att det inte finns någonting borgerligt i att rycka på axlarna åt problemen med ett segregerande urvalssystem och en ineffektiv finansieringsmodell. Inte heller att huvudmän har incitament att ge elever så kallade glädjebetyg eller att det går att göra vinst genom att locka till sig lättundervisade barn och tumma på kvaliteten.

Tvärtom är det borgerliga kärnvärden att hålla hårt i skattepengar och inse att enskilda företags intressen inte nödvändigtvis sammanfaller med allmänintresset.

Originalartikel: Klicka här

Leave a Reply

Your email address will not be published.